Rallypublik utmanar ödet

Svenska Rallyt startar nu. Jag har alltid undrat hur en del i publiken tänker om sin säkerhet?

Hur kan man inte se risken med att ställa sig i en ytterkurva, där bilarna kommer rakt emot publiken i kanske 200 km/h? Om något går sönder, som bromsar, styrning, däck, hjulupphängningar eller blackout hos föraren. Om föraren missbedömer farten, kurvan och väglaget. Om någon/något plötsligt kommer upp på vägen framför bilen. Så riskerar bilen att fortsätta rakt fram, rakt in i publiken.

Hur tänker man där? … inte … är nog tyvärr svaret.

Visst snön skyddar lite på vintern och om vägbanken är högre än vägen så minskar även det risken, men det gör den ju även i en innerkurva! Där just innerkurvan är den stora riskminskaren mot att bilen far ut i publiken.

Jag hoppas VERKLIGEN att rallyt slipper olyckor, men risken finns där och publiken verkar inte bry sig…

Media och arrangörerna har ett stort ansvar att informera publiken om riskerna och att föreslå VAR man ska stå för att minska risken, vi inom Civilförsvaret kan trycka på!

Riskanalys i större bostadsrättsförening

En större brf med ca 1000 lägenheter, borde göra en genomlysning av sina risker.

Nyligen hade man ett längre strömabrott i ett av sina 16 våningshus. Inget utom nödbelsyningen i trapphusen fungerade. Varken hushållsel för matlagning, kyl&frys, spis, belysning, internet, cirkulationspumpar för värme och varmvatten eller HISSARNA.

Avbrottet började just efter 13 och kom tillbaka först före 19-tiden, när många ville hem. 16 trappor….

Ingen beredskapsplan, utom info med hänvisning till nätägarens hemsida från föreningen hemsida (som drivs utanför husen). Ingen info om vad som gäller för ersättning från nätägaren.

Oklart om någon fastnade i hissarna…

Hur ser det ut i DIN brf? Någon riskanalys? Några beredskapsplaner?

Total brist på målbildsprio och riskanalys hos Vägverket!

Det är bedrövligt att Vägverkets inkompetens och brist på intresse ska få kosta trafiken många många miljoner. Dessutom öka risken för dödsfall och försenad vård vid sjuktransporter.

Vad det gäller är de stopp i Norra Länken under många timmar vid två tillffällen i höstas (2023), som orsakats av att VV´s överakningskameror för tunnlarna slagits ut av ”servicearbeten”? https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/rekordlanga-stopp-i-norra-lanken-efter-tekniska-problem–v4l9rw

När kamerorna går ner är det tydligen viktigare för VV att stänga tunnlarna, än att prioritera trafiken? ”Vi har våra regler” säger VV vid kontakt. Så bekvämlighet att gömma sig bakom ”Vi har våra regler” är således viktigare än tiotusentals trafikanters kostnader för stoppen och skador på patienter och egendom när blåljusen fastnar i samma stopp?

Tunnlarna var stängda i sammanlagt 8 timmar i värsta rusningstrafiken! Köerna stod till Södertälje! Patienter dog för att de inte kunde komma till akutvård på KS och Danderyd, polisen kunde inte rycka ut till Lidingö, Brandkårens samarbete mellan olika distrikt hindrades totalt.

”Vi har våra regler”….

Det visar sig att VV inte har någon redundans, ingen beredskapsplan (utom långsam felsökning), ingenting!

OM man har en så kritisk ”single point of failure” så MÅSTE man åtgärda den, med riskminskande åtgärder OCH beredskapsplan.

Riskminskande mot ”single point of failure” vore att skaffa redundans, man kan ENKELT montera billiga kameror med SIM-kort för 4G som kan kopplas på via Internet NÄR de vanliga kamerasystemen slutar att fungera. Riskminskande vore också att stärka skyddet mot sabotage och för strömförsörjning och kommunikation med kamerorna, samt risksimuleringar INNAN ett servicearbete.

Beredskapsplan vore att använda 4G kamerorna, eller kalla ut vakter med mobilkommunikation i tunnlarna, för att till varje pris hålla dem öppna! Men ingen sådan beredskap finns!

Sjukvårdstransporter och blåsljus kan ta sig förbi tunnlarna till och från Lidingö via Universitetet och Stora skuggan, OM det inte vore för att vägarna är spärrade med låsta bommar mot genomfart.

Man kunde ge blåljuset kopior på nycklarna till bommarna, eller bygga en fjärrstyrd bom. Inte vårt rådrum säger ambulansen och Lidingö Stad. Danderyds sjukhus funderar…

”Vi har våra regler” duger INTE!

Enkla billiga lösningar finns, men viftas bort av ointresse, inkompetens och byråkrati.

Civilförsvaret

Sedan några månader är jag aktiv i min kommuns Civilförsvarsförening. Med uppgiften att inventera kommunens riskplanering och se till att de olika spelarna, kommunen, brandförsvaret, polisen, sjukvården, militären, hemvärnet, lokaltrafiken och företagarna är med på banan, med sina erfarenheter och sina mål tydliggjorda.

Behöver jag säga att det verkar vara ett grannlaga arbete, genomsyrat av mycket ”vem kunde anat….”, men också en vilja och en energi väckt av putlers angrepp på Ukraina och de konsekvenser det fått.

Flyktingars behov av mat, husrum, sjukvård, skola, kommunikation och rabiesrisken vid den oreglerade införseln av husdjur som kom med dessa familjer.

Riskgenomgång hemskydd.

Jag har nog alltid varit tidigt ute med hemsäkerhet.

Nu har vi sedan några år ett uppkopplat larm med utryckning och larmcentralen ligger bara några km härifrån, liksom polis och brandstationen. De har alltid bilar inne vad det verkar. Vi har dessutom väl utvecklad grannsamverkan med veckobrev med info om inbrott, överfall och noterade rörelser av okända ”försäljare” och bilar från lokalpolisen.

Nåväl, larmet övervakar skalskydd, brand, vatten OCH katten!

Dessutom har jag två olika märken av egna övervakningskameror, på tomten och inne i huset, var och en med inspelning både i molnet och på lokala minneskort.

Larmcentralen är dels fiberansluten till internet, dels batterisäkrad och har GSM-kommunikation som backup.

Nu har jag en gammal UPS, som jag inte behöver till stationär dator längre, laptop, mobil & padda har ju inbyggda batterier. Jag tänker byta batteri i UPS´en (för blyacken i den är säkert 6-8 år) och sedan säkra min router och mitt fibermodem med den, för att säkra larmets och kamerornas (några har eget batteri) internetåtkomst även om elnätet tappas/saboteras.

Både wifi, GSM och larmets trådlösa kommunikation med sensorerna kan ju slås ut av störsändare, inte mycket att göra åt det annat än placeringen av larmcentralen som är så centralt placerad i huset som möjligt för att ha så långt till en störsändare utomhus som möjligt, men jag kan ju övervaka förekomsten av störsändare, det gör dels larmcentralen, som larmar OM den tappar flera sensorer under mer än 3 sekunder, dels en app i min mobil som loggar plötsligt starka tillkommande sändare på aktuella kanaler.

Inte mycket till kvantitativ analys här… jag saknar helt enkelt statistik på hur vanligt förekommande olika skeenden för det här är?

Så det är en kvalitativ analys där jag använt uppskattade värden grovt indelade i låg-mellan-hög.

Hoten mot huset är främst två, brand och vattenläckage.

Där brand har ett snabbare skadeförlopp än vatten. Riskminskande mot brandstart är elsäkerhet och kontroll av eldstäder och skorsten. Beredskapsplan är lokala släckare, brandfilt, utrymning och larm till brandkår. Utrymning sker via plan som inkluderar VAD förutom oss själva och katten som ska prioriteras att räddas. Larm för att veta när beredskapsplanen ska verkställas är naturligtvis upptäckt av brand, via rökdetektorer lokala och larmcentralkopplade, samt manuell kontroll av oss själva om vi är hemma och via kameror till larmcentralen.

Vattenläckage är vanligen långsammare och statistiken från försäkringsbolagen säger att det är läckage i diskmaskin som är vanligast och ger dyrast skador, eftersom köket inte brukar vara vattenskyddat som våtutrymmen vanligen är idag. Så diskmaskin och de våtutrymmen som inte har högsta standard på våtskydd, är övervakade av vattenläcksensorer. Det finns numera även fjärrstyrda huvudkranar, som antingen kan stängas av läckagesensorerna eller när man aktiverar larmet i samband med att man lämnar huset.

Hotet mot egendom är brand och stöld. Brand fungerar som för huset. Stöld är lite annorlunda, eftersom ingen kommer att tillgripa huset och ta det med sig… så vi talar om lös egendom.

Larmet minskar inte risken för inbrott, det gör däremot kunskap om att larm finns (om tjuven uppmärksammar den infon förstås) i form av skyltar men även siren och rökmaskin minskar risken för att tjuven fortsätter inbrottet när väl skalskyddet utlöst, dessutom är ju väktare på väg…. väktare hör ju annars till Beredskapsplanen. Ser ni hur de två delvis överlappar varandra? siren, rökmaskin och väktare är ju egentligen beredskapsplan, de minskar inte risken för inbrott (annat än om tjuven vet att de finns), men de minskar risken att inbrottet får fortsätta ostört med stöld och skadegörelse!

Avslutningsvis i beredskapsplanen är lagning av uppbrutet, inventering av skador och stulet, polisanmälan och försäkringsanmälan, inventeringslistor med foton och kvitton finns i det brand och stöldskyddade kassaskåpet förstås.

Vi sover rätt lugnt faktiskt oavsett om vi är hemma eller bortresta. Trots att det mest var en kvalitativ riskanalys byggd på andras erfarenheter och egna uppskattningar!

Christian Nissen